Bönder i Kina rikligt belönade

Bönder i Kina rikligt belönade för sensationellt bronsfynd

Den 9 mars 2003 var en stor dag för Wang Laqian och fyra andra bönder från Yangjiabyn i västra Shaanxiprovinsen. De var inbjudna för att klippa banden då en utställning av de fynd de gjort öppnades i Peking. Då hade de redan belönats med 20 000 yuan per person, vilket motsvarar ungefär lika mycket i svenska kronor och bortåt sju årslöner per person, vid en ceremoni i hembyn.
Fyndet, som av experter kallats ett av de viktigaste arkeologiska fynden i Kina under senare år, gjordes den 19 januari i år då Wang och hans kollegor grävde i jorden utanför byn. Plötsligt stötte Wang på en öppning till en jordhåla i vilken han och de andra såg något som de bedömde var ett arkeologiskt fynd. De täckte över öppningen för att ingen i byn skulle få veta något och bestämde sig för att genast kontakta de lokala myndigheterna med ansvar för fornlämningar. Representanter för dessa tog sig snabbt till platsen och påbörjade utgrävningen av fyndet. Klockan tio på kvällen – sex timmar efter att fyndet gjorts – hade man plockat ut sammanlagt 27 bronsföremål ur hålan som mätte 1,8 m i diameter och var 1 meter hög.
Bronserna, som man senare konstaterat bör ha tillverkats under senare delen av kung Xuans regering (827-782 f Kr), bestod av välkända typer av föremål som användes i rituella sammanhang: 12 tripoder av typen ding och 9 av typen li, vilka båda användes som kokkärl, och 2 nästan 60 cm höga och 25 kg tunga förvaringskärl för vin av typen hu. Dessutom fanns det vardera ett föremål av typen pan, yi, he och yu. Mest intressant av dessa fyra var pan, ett fat 53 cm i diameter med en inskription bestående av 372 tecken. Två tripoder av typen ding bar också inskriptioner med 310 respektive 280 tecken. Vad som överraskade arkeologerna var inte bara dessa långa inskriptioner utan att alla föremålen bar inskriptioner sammanlagt omfattande över 3 000 tecken. Därigenom blev fyndet av stort värde för historikerna, för vilka bronsinskriptioner är ett viktigt källmaterial.
På det stora fatet av typen pan omnämns ett antal kungar från Västra Zhoudynastin (ca 1040-771 f.Kr.), som överensstämmer med dem som nämns i Sima Qians historiska verk Shiji (Historieskrivarens uppteckningar) från ca 100 f Kr. Tidigare bronsfynd hade bara bekräftat de sex första kungarnas existens, nu styrktes existensten av ytterligare fem som regerade före kung Xuan.
Det finns bronsföremål med längre inskriptioner – en tripod kallad Maogong ding har 497 tecken – och det finns bronser som är tyngre än de 46 kg som en tripoderna av typen ding vägde — en fyrbent fyrkantig ding kallad Simuwu fangding i Pekings historiska museum väger 875 kg – men det är ingen tvekan om att det gjorda fyndet kommer att räknas som ett av de intressantaste som gjorts i Kina, där framställningen av bronser nådde enastående höjder.
Vad som ytterligare är intressant med det här fyndet är den mycket korta tid som gick från det att föremålen upptäcktes tills de ställdes ut. Det är uppenbart att i en tid då mängder av fornfynd i Kina säljs av upptäckarna till privata uppköpare som sedan säljer dem vidare tills de oftast hamnar utomlands hos privata samlare eller museer, så är de här böndernas agerande något som de kinesiska myndigheterna vill hålla upp som förebild. De har kallats hjältar i tidningarna och genom den rekordhöga ”hittelön” man har gett dem, så kanske man också bidrar till att fler kommer att lämna sina fynd till staten så att föremålen kan stanna i Kina där de kan studeras och beskådas både av forskare och andra intresserade. Artikeln har publicerats på ne.se (Nationalencyklopedin på Internet)

One Response to Bönder i Kina rikligt belönade

Malmö kulturhistoriska förening